Ovanligt många tvåårsavtal tecknades 2023.

Lite mer än 300 000 av de 1,5 miljoner hyresrätter som Hyresgästföreningen förhandlar för har hyrorna klara för 2025. Det är ovanligt med så många tvåårsavtal samtidigt.

Detta gäller inte bostadsbolag i Sollentuna där det bara finns ettårsavtal, men dock i följande Stockholmskommuner:

Borkyrkabyggen (Botkyrka) 4,47 procent.

Järfällahus (Järfälla) 4,20 procent.

Sigtunahem (Sigtuna) 5,00 procent.

Wallenstam (Stockholm) 4,68 procent.

Svenska Bostäder (Stockholm) 4,69 procent.

Tyresö Bostäder (Tyresö) 4,50 procent.

Väsbyhem (Upplands Väsby) 4,50 procent.

Som framgår av listan så rör detta både allmännyttiga och privata bostadsbolag.

På den privata sidan (Fastighetsägarna) pågår, eller har i alla fall påbörjats, förhandlingar med över 90 bostadsbolag i landet. Kraven ligger runt 14-15 procent, i några enstaka fall på drygt 11 procent. De två stora privata bostadsbolagen i Sollentuna ingår i detta – John Mattson Fastighetsföretagen AB och Victoriahem. John Mattson har knappt tusen lägenheter i Sollentuna, och Victoriahem cirka 500. Hyreskraven här är 14,20 procent.

Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är inte riktigt överens om vad som ska gälla vid tvåårsavtal. Fastighetsägarna menar att trepartsöverenskommelsen slår fast att man förhandlar hyrorna årligen, vilket då skulle innebära att man i alla fall i delar ska förhandla 2025 års hyror en gång till. Dessutom att trepartsöverenskommelsen ger stöd för att hyrorna för 2025 ska vara högre än för 2024. Man kan också beskriva det så att man menar att tvåårsavtalet ska vara ett ”märke” (ungefär som det fungerar vid löneförhandlingar på arbetsmarknaden). Hyresgästföreningen å sin sida menar tvåårsavtalen inte ska ses som ett ”märke” och att de ingångna avtalen gäller.

Sveriges Allmännytta sitter lite lugnare i båten och menar att hyrorna ska förhandlas lokalt.

Strandade förhandlingar

Redan nu har hyresförhandlingarna i 30 kommuner strandats (dock inte i Sollentuna). Samtliga med Fastighetsägarna som motpart. Fastighetsägarna har satt i system att tidigt lämna förhandlingsbordet för att istället vända sig direkt till den nyinrättade skiljemannen – sannolikt i hopp om ett bättre resultat för deras del.