I Sollentuna kyrkas närhet fanns en by som hette Sollentuna by och bestod av flera gårdar. Dessa köpte landshövdingen Johan Berndes 1640 av Erik Tegel, och byggde sedan Sollentunaholms säteri på holmen vid sjön Norrviken nedanför kyrkan.

Samtliga artiklar har tidigare publicerats på webbtidningen Din Lokaltidning som drevs av kooperativet Din Röst under åren 1999-2015.

Gården Sollentunaholm omtalas för första gången 1658, och måste alltså ha byggts någon gång mellan 1640 och 1658. Sannolikt under 1640-talet, då Johan Berndes dog 1652.

Berndes dotter Anna ärvde Sollentunaholm och ägde det sedan i 70 år (hon var endast 10 år gammal då fadern dog). När Anna Berndes dog så ärvde hennes dotter Hedvig Christina Cruus såväl Sollentunaholm som Viby gård. Då Hedvig i sin tur dog 1732 såldes gården till Johan Gerdes.

Gerdes var bland annat häradshövding i Närke och domare, blev adlad 1743 och fick då namnet Gerdesschöld. När han dog 1768 ärvde en av hans döttrar, Hedvig Catharina Gerdesschöld, gården. Hon var gift med Axel von Axelson som var baron och underståthållare i Stockholm. Under hans tid brann hela härligheten ner. Gården återuppbyggdes dock av von Axelson. Hjälp med detta fick han häpnadsväckande nog av baron Rudbeck på Edsbergs säteri. Detta trots att dessa bägge herrar var politiska motståndare. Kanske var det detta som ledde till vad som sedan hände.

von Axelson dog 1790 och hans dotter Anette ärvde då Sollentunaholm. Hon var gift med baron Rudbecks son, Per Alexander. Detta innebar att släkten Rudbeck nu satt vid makten på de två helt dominerande gårdarna i Sollentuna. Dessutom ägde de Viby gård.

Sollentunaholm fortsatte att vara i Rudbeckssläktens ägo genom Per Alexanders dotter och måg, Ch. E. Rudbeck, som tog över 1832-1864. Därefter hade säteriet olika ägare mellan åren 1864-1871. Godsägare Eric Holmberg tog över 1871, och avlöstes i sin tur av grosshandlaren Axel Fischer 1881. Under Holmbergs tid brann Sollentunaholm ännu en gång (runt 1880), men återuppbyggdes återigen. Fischer drev säteriet i fem år tills häradshövdingen Robert Montgomery-Cederhielm tog över 1886. Svenska Jästfabriks Aktiebolag köper säteriet 1889 och det stannar i företagets ägo ända till 1963 då Sollentuna köping köper det av bolaget. Bolaget hade under en period Sollentunaholm som direktörsbostad, och under en annan fanns fabrikens laboratorium där.

Det nuvarande huset byggdes 1902 för att bli just direktörsbostad åt jästbolaget.

Nästan hela holmen består av en park, kallad ”engelska parken”. Den domineras av olika lövträd, och om vårarna fullkomligt täcks marken av vitsippor och andra vårblommor. Bara det är värt ett besök!

På holmen finns en runsten. Den hittades två kilometer väster om Sollentunaholm (alltså någonstans i närheten av golfbanan i Rotebro) 1870, och restes på Sollentunaholm 1922.

Runstenen är från 1000-talet, och skriften lyder: ”Sven och Kättilmund och Ärinmund de läto resa denna sten efter Tidkume, sin fader”.

Och mycket riktigt har vi en väg i kommunen som heter just Tidkumes väg. Mer om det en annan gång.

Thomas Axelsson