Stockholms Aktiejästbolag bildades 1856 och de första lokalerna förlades till Liljeholmen. Mellan 1870 och 1884 låg fabriken vid Norra Humlegårdsgatan och flyttades därefter till Kräftriket vid Brunnsviken. Samtidigt ombildades företaget och gavs namnet Stockholms Norra Jästaktiebolag.

Vid Kräftriket var en expansion av flera skäl inte möjlig, varför man 1889 inköpte Sollentunaholms gård vid Norrviken. Här fanns tack vare Stockholmsåsen riklig tillgång på rent grundvatten. Ur kommunikationssynpunkt var också närheten till norra stambanan utmärkt. Själva fabriksanläggningen började uppföras 1892 och invigdes i maj 1893. 1919 bildades Svenska Jästfabriks AB genom sammanslagning av flera av landets jästfabriker. Idag är Rotebrofabriken Sveriges enda kvarvarande jästfabrik. Nya industrilokaler har uppförts under 1960- och 70-talen och idag finns bara någon enstaka ursprunglig byggnad kvar

När järnvägslinjen Stockholm-Uppsala drogs genom landsortskommunen Sollentuna tog utvecklingen fart. Den första kommundelen som industrialiserades var Rotebro, och detta hade i högsta grad med järnvägen att göra. Samt att tomtpriserna var mycket lägre utanför staden Stockholm.

Järnvägen invigdes den 20 september 1866 och redan då fanns anhalter för av- och påstigning i Rotebro. Ett stationshus byggdes 1876.

Den första industrin som etablerade sig i Sollentuna var Norrvikens Sprängämnesfabrik i Rotebro där man tillverkade krut under åren 1877 till 1902. På samma plats startade senare Wesströms Verktygsfabrik AB sin verksamhet.

Stockholms Norra Jästaktiebolag köpte 1889 Sollentunaholms gård. 1893 stod den första fabriken färdig. De största orsakerna till köpet var tillgången till rent vatten och det utomordentliga läget vid norra stambanan.

Jästbolaget, som det nu heter, ligger kvar på samma plats idag. Fabriken byggdes om 1980 och är en av Europas modernaste.

Fram till 1941 producerade fabriken även sprit. 1955 introducerar bolaget de klassiska 50-gramspaketen avsedda för hushållen. 1966 lanserar man torrjästen.

Jästbolagsområdet var under lång tid som ett eget litet samhälle. Runt fabriken fanns tjänstebostäder för de anställda. Allt från stora stenvillor till kasernliknande flerfamiljsbostäder, modell ”statarkåkar”. Allt anpassat efter rang på de anställda – direktören förfogade över en stor stenvilla och fabriksarbetarna fick hålla till godo med en dragig lägenhet i en träkåk. Precis som i vilken bruksort som helst. Många av dessa bostäder jämnades med marken under 1970-talet, och de sista revs under 1980-talet.

Jästbolaget ägs av den norska koncernen Orkla ASA och producerar ca 20 000 ton jäst per år. Bolaget har 60 anställda och omsätter ca 170 miljoner kronor per år.

Jästbolaget i Rotebro är idag den enda jästfabriken i Norden och även den största tillverkaren. I Danmark tillverkas en del torrjäst, och det finns ett fåtal svenska bagerier som förädlar sin egen bagerijäst. Men som industriell tillverkare är Roterbrofabriken i ensamt majestät.

Tidigare fanns jästfabriker i både Göteborg och Oslo. Göteborgsfabriken lades ner 1971, och Oslofabriken 2005.